Joseph Bonanno (1905-2002) var under lång tid chef för ett av den italienska maffians fem största brottssyndikat eller "familjer" i USA. Från 1931 till 1966 regerade Bonanno över den extremt mäktiga och korrupta familjen Bonanno samt ett kriminellt imperium som sträckte sig från Brooklyn till Kalifornien. I denna konstnärliga artefakt beskriver Bonanno sig själv som en "god far" som "skulle göra sakerrätt, enligt den gamla traditionen, så mycket som möjligt." Dessa avslöjande ord återspeglar uttalanden som han gjorde tidigare i sin självbiografi En man av ära (1983), där han skrev: "Som far i en familj var jag som ett statsöverhuvud ... Jag var tvungen att sköta utrikespolitiken med [de] andra familjerna." I samma bok utmärkte han sig också som en av "den gamla traditionens män", som hade bildat och kontrollerade "en sorts skuggregering som existerade vid sidan av den officiella regeringen".

Namnet "Lucky" Luciano förekommer också i konstverket. Luciano är en annan viktig person i maffians historia. 1931 gav han, tillsammans med maffiabossen Vito Genovese, oavsiktligt Bonanno sin öppning genom att beordra avrättningen av Salvatore Maranzano, som Bonanno arbetade för. Bonanno tog över Maranzanos brottssyndikat, som därefter kallades familjen Bonanno. DettaI konstverket nämns även Stefano Magaddino, som var Bonannos kusin. Bonanno och Magaddino blev osams i mitten av 1960-talet när Bonanno försökte bygga vidare på sin position som en av de fem mäktigaste bossarna. Han arrangerade mordet på två av de andra toppbossarna, Thomas Lucchese från Lucchese-familjen och Carlo Gambino från Gambino-familjen (de återstående maffiafamiljerna varColombos och Genoveses).

Otroligt nog var det inte förrän 1980, vid 75 års ålder, som Joe Bonanno lyckades bli dömd för några allvarliga brott. Polisen fängslade honom därefter på anklagelserna om hindrande av rättvisan och civilrättsligt domstolstrots. Bonanno dog en naturlig död 2002 med sina vänner och familj vid sin sida. Bonannosyndikatet existerar fortfarande.